Vi har en kastrerad tik på 6 år som haft aptitsvårigheter hela livet. Hon är också väldigt reserverad mot nya bekantskaper och rädd för omvårdnad som kloklippning och trimning. Vidare har hon svårt för kontakten med andra hundar. Hon reagerar med stort intresse men blir aggressiv vid kontakt. På styrkesidan är hon ändå glad, älskar hela familjen inklusive min dotters hund. hon är lättlärd och lydig och oerhört kärleksfull mot mig som är hennes favorit. Hon har boll-lekar som ett stort intresse. Tyvärr måste det intresset balanseras, eftersom hon blir besatt och stressad av bollen. Problemet för oss är hennes lättväckta ångest i kombination med magen. Hon vill aldrig äta spontant. Hon står framför matskålen och är illamående. Ibland kan hon äta när något är nytt för henne, men efter några dagar ratar hon rätten. Ju mer hon matvägrar desto mindre vill hon äta. Vid förändringar reagerar hon med matvägran direkt. Vi har under ett års tid lyckats bra med maten, när vi lagat själva och serverat lite olika rätter. Helt plötsligt tilltog illamåendet ändå och nu är vi tillbaka på ruta ett. Vi håller på med veterinärsutredning. Vi vet att hon samlar galla i magen, men för övrigt är hypotesen kronisk magkatarr. När det gäller miljöträning så har vi verkligen jobbat med det. Hon fixar nya miljöer jättebra, men är liksom nervös på insidan. Vi har också arbetat med trimning, så att det är övning och belöning i kombo, men ångesten blir så stor att det är svårt att nå fram. Hon är inte orolig för fysiska aktiviteter som att hoppa upp på saker etc. Hon är inte heller nervös för stadspromenader etc. Det är bara vissa specifika rädslor. Hon gillar att vara ifred. Någon som känner igen det eller som har tips?