Min är alltid lös i skog och mark och det är inga problem. Men i stan har jag koppel på förutom vid lösspring, för han är så nyfiken på andra hundar och vill gärna springa till dem.

vi har våran lös, men hon e ung än så när det kommer människor vill hon gärna fram och hälsa, det är ju gulligt nu när hon är valp men måste börja vara lite hårdare och kanske alltid ha koppel…får se

Asko är lös väldigt ofta, när vi bodde utanför stan gick jag nästan aldrig med honom i koppel. Nu är det oftare men vi går oftast promenader i skogen och då är han lös. Han har lärt sig att komma och gå vid min sida när det kommer folk men får jag hundmöten brukar jag koppla upp honom för säkerhets skull.

Mina behöver koppel. Har inte direkt tränat lösgående heller så kan ju inte klaga.

Den yngre har jag lös ibland i skogen/stranden för hon håller sig i närheten och hittills funkat bra när vi träffat på någon, men i stan eller vanlig promenad hemmavid hade hon sprungit fram till alla vi träffade.

Den äldre hade också sprungit fram till folk + att hon har högt viltintresse så bara vid mer kontrollerade förhållanden släpper jag henne lös.

Mina skulle aldrig jaga vilt i skogen, Albin blir mest förbaskad när rådjur dyker upp framför näsan på honom så han skäller ut dem, men springer efter gör han _inte_. Däremot har han svårt för främmande människor, så råkar vi träffa på joggare eller bärplockare så rusar han mot dem och gapar. Mindre kul. Annars är han jätteduktig på inkallning, men just människor är hans svaga punkt.

Pixie å sin sida ÄLSKAR folk och tror att alla älskar henne… så jag har stenkoll. Vill inte att någon hundhatare/hundrädd ska få för sig att sparka iväg henne 🤐

Går aldrig med mina hundar på stan men skulle jag göra det så skulle de givetvis vara kopplade. När vi går i skogen är de lösa och de brukar gå bra. De håller sig i närheten, även fast hanen har mkt jakt i sig så drar han aldrig iväg från oss på det viset. Brukar inte möta folk med hund så ofta men de gånger vi har gjort det så har jag hunnit koppla dem. Det jag kan oroa mig över är att om vi nångång skulle möta någon hund på närmare håll och Texas skulle få syn på den innan jag hann koppla honom, då skulle han förmodligen springa fram till den. Estelle skulle aldrig göra det. Så det kan jag känna kan vara lite jobbigt att jag inte kan ha full pli på honom och att struntar i om jag ropar på honom och istället drar iväg.

I stan och där de är mycket folk är hon alltid kopplad för säkerhets skull. Annars är hon nästan alltid lös. Hon har inget intresse av att springa fram till människor/hundar.

Donna kan jag ha lätt löst överallt om jag vill dom andra vågar jag inte prova då dom kan bli lite låsta på något typ någon katt. Men jag anser att det är för vanligt att någon är hundrädd och då kanske dom tycker att kopplet är livlinan för slippa få en hund springandes mot sig. Så jag har aldrig dom lösa i stan eller där det finns mycket folk. I skog och mer öppna marker alltid lösa utan problem, har oftare med mig gottis i fickan och då lysnar dom kvickt på sina namn som ofta belönas med något (inte alltid gottis)  😎

Jag har inte mina lös "bara för att jag kan det" utan följer de lokala och nationella regler som finns beträffande var man får ha hund lös.

Sällan jag är inne i stan med hundarna men när det händer så är de kopplade. Hundar får inte vara lösa och springa hur som helst på gatorna i min stad. Samma på tävlingar och prov. De är kopplade när de inte tävlar.

Skog och marker: där tänker jag på årstid… är det bäbistider i skog och mark så låter jag inte mina vara lösa hur som helst.

😉Av mina två så litar jag mer på jakthunden (jaktcockern) - han är avlad på sina jaktliga egenskaper och drillad i sin jakt sedan barnsben. Hans jaktstil är inte att sticka iväg och förfölja så han är himla lätt att ha lös i stort sett överallt.

Men trots detta så har jag inte honom lös hur som helst.

Bl.a. av hänsyn till andra människor och djur.

Min pudel jag hade kunde jag knappt ha lös alls fram tills att han var ca 4 år gammal då han gärna pinnande iväg på egna äventyr. Inte för att dra efter vilt eller så men han var extremt nyfiken av sig. Bor, och boddem på landet så det att han pinnade iväf var i sig var inte hela världen men saker kan ju hända (tack och lov hände aldrig något). Tränade massor med honom och ju äldre han blev desto "säkrare" var han att ha lös. Men genom hela hans liv så kom han ju alltid tillbaka på kommando även om han tillsynes ibland svarade med "jag kommer matte…. jag ska bara först…" 😃