Beteende

Problem vid hundmöten

2015-03-21 16:50 #0 av: Alva14

Jag har problem vid hundmöten. Alva blir helt vild och galen och vill till varje pris fram till den mötande hunden, endast för att hälsa och gärna leka - alltså inte aggressiv. Detta fungerar inte alltid och alla hundar vill inte hälsa och ibland tycker jag att hon även ska kunna bara gå förbi. Jag har provat mycket... Har lyssnat på Eva Bodfält som menar att man ska kasta godis i huvudet för att hon ska reagera på det och få fokus på annat. Men helt ärligt så är det: 

1: väldigt svårt att pricka hennes huvud, 

2. Hon bryr sig inte ett skit om det utan är totalt fokuserad på den andra hunden. Hon är knappt intresserad av mat eller godis annars så att hon skulle bry sig om det i detta läget är bara att glömma. 

Jag har provat klicka/skvaller - fungerar ej. 

Jag har provat banna - fungerar ej. 

Jag har provat ignorera - fungerar ej. 

Det som kan fungera är om hon är lös och jag springer allt vad jag kan mot andra hållet - då tycker hon det verkar roligare. Men jag kan liksom inte göra det alltid heller... Ja, tacksam för tips och trix! Någon annan med samma problem?

Anmäl
2015-03-21 17:00 #1 av: Tanjis

Blir så trött på eva bofält som snackar om att man ska kasta det enda och det andra på hunden, liknande metod rekomenderar hon när hunden ska löstränas.

Jag gjorde som så att jag sökte upp en hundskola där jag bor och gick en hundmöteskurs. Jag skulle kunna berätta hur vi gjorde men det är nog bättre om en riktig instruktör visar dig ordentligt! 

Anmäl
2015-03-21 17:05 #2 av: Alva14

#1 Låter ju som en bra idé, tyvärr finns ingen sådan där vi bor. De har bara vanliga kurser så som lydnad, agility osv. Jag har gått på hundpromenader och då är det inga problem hon kan gå tillsammans med de andra hundarna och bryr sig inte. Det är själva mötet som är problemet, oavsett om hon träffat dem innan eller inte spelar liksom ingen roll. Man blir ju stressad själv också så hon känner säkert det med och det gör ju inte det bättre precis. (håller tajtare om koppel osv...)

Anmäl
2015-03-21 17:46 #3 av: Tanjis

Det är alltid mötet som är värst. Alla hundskolar ska erbjuda hundmöteskurs, om inget annat så går det att be om privarkurser

Anmäl
2015-03-21 17:54 #4 av: Tanjis

Orsaken till varför hundmöten är jobbiga är för att ögonkontakt med andra hundar är hotfullt, om din hund går promenad med en annan hund så får dom troligen inte ögonkontakt och därför går det bra.

Det vi fick lära oss var först och främst att om man ser en hund då får man godis och då ska det vara på avstånd. Sätt dig i en park eller liknande en bra bit ifrån gångvägen och försök vara ett steg före din hund, spana efter hund och när du ser hund får du ha fokus på din hund och se när den ser att en hund är i närheten, här gäller det att snabbt som ögat slänga i en super god godis i munnen, gärna att den är seg eller kladdig så det är lite att tugga/slicka, tuggandet har en lugnande effekt vilket blir lite som pskykisk rehabilitering för din hund. Detta är en bra övning även om din hund kan vara lugn när det inte är möte och hunden lär sig i den här övningen att ser jag hund så får jag jätte gott godis. Exempel på bra godis är strimlade grisöron, torkade hönsfötter eller annat svårtuggat, eller mjukost om du vill ha nått kladdigt, det kan man typ smeta runt hundens mun och i munnen :).

Detta tar tiiiiiiiiiiiiiiiid så när du känner att det här sitter så kan du ju uppdatera här eller så kan vi pma så kan jag berätta om nästa steg :). Men det gäller att ha tålamod tålamod tålamod och ännumer tålamod. Jag har hållt på med min hund i nästan ett år och det har varit otaliga bakslag och massa frustration, i dag är hon riktigt duktig i flesta fallen men det händer att hon fortfarande blir besvärlig!

Anmäl
2015-03-21 19:43 #5 av: Alva14

Tack!! jag ska börja direkt i morgon! Absolut att jag kommer uppdatera här. Verkligen tusen tack för att du tar dig tid!

Anmäl
2015-03-21 20:12 #6 av: 5ara

Min hund ville alltid fram och hälsa på allt och alla. Barn och andra hundar var extra spännande! Han har aldrig skällt åt det han vill fram till men han blev så ivrig att han nästan gjorde volter i kopplet, viftade svansen ur led och gnälldeLipar

Jag gjorde så att han nästan aldrig fick hälsa på andra hundar i koppel för att ett hundmöte inte skulle bli någon grej. Likadant med människor. Kanske låter tråkigt men jag är väldigt glad över hur oberörd han är vid olika sorters möten. Cyklar och joggare är dock fortfarande intressanta. Jag misstänker att han gärna skulle jaga dem en liten vända och busa.

När han var liten tränade jag in kommandot "Ta det luuugnt". Detta innebar att han skulle gå precis vid min sida (inte gå fot utan bara bredvid). Vi har alltid haft ganska stora problem med koppelgående överhuvudtaget för att han har så bråttom överallt så kommandot växte fram naturligt under koppelträningen. Så fort jag såg ett ankommande möte använde jag mig av kommandot och när han gjorde som jag bad honom om berömde jag lugnt och gav en godis. Ju närmre vi kom det mötande desto svårare och svårare blev det ju givetvis. Här försökte jag verkligen vara med att parera innan han gick över i total iver och blev okontaktbar. När jag märkte att han blev för fokuserad på det mötande gjorde jag vårt kontaktljud och om det inte funkade petade jag till honom lite i sidan (inte hårt!) för att få tillbaka hans uppmärksamhet. Så fort fixeringen släppte lite så gav jag en godis och beröm.

Många, många gånger har han blivit okontaktbar och godis är då inte intressant samt att han fullständigt skiter i lite beröm från matte men jag har försökt så gott jag har kunnat och idag går i stort sett varje möte bra. Om jag har honom i långlina och vi möter något stannar han ofta själv upp och väntar in mig och sen går han vid min sida tills mötet är över. Han får fortfarande massa beröm och godis när han gör det bra men jag är så glad att det har gått framåt för hopplösheten har emellanåt varit stor och det har tagit lång tid.

Jag har ingen aning om detta är något som kan hjälpa dig och Alva men det har funkat för oss iallafall. Det viktigaste för oss var nog kommandot för då visste han precis hur jag ville att han skulle göra. Dessutom bor jag på landet så möten gick att undvika när jag inte hade ork...

Anmäl