Albin kastrerades förra våren. Han fick ett kastreringschip i nacken ett år innan för att se om det kunde vara idé med en operation, eftersom det brukar indikera rätt bra hur en kastrering kommer att påverka hunden. 

Att han behövde kastreras berodde på att han gick helt överstyr när Pixie löpte första gången, han började markera överallt och på allt och alla, även inomhus. Dessutom juckade han på allt han kom åt, totalt olikt sig. Detta höll på fortfarande flera månader efter att Pixie avslutat sitt löp och jag insåg att jag var tvungen att göra något. Han skulle ändå inte gå i avel.

Operationen gick bra, han läkte fint och utan problem förutom några självupplösande stygn som inte alls ville släppa men det var lätt för en djurskötare att ta bort dem. 

Nu snart ett år senare (två år om jag räknar med chippet) är han lugnare, sist Pix löpte märkte han ingenting 😃trots att hon uppvaktade honom flitigt. Han har blivit väldigt hungrig av sig, äter sin portion Vom og Hundemat på tre sekunder blankt 😮och ger sig på annat som morfars vantar (visserligen slaktvantar så de var indränkta med köttsaft men ändå… ). Ett plus är ju att han gått upp i vikt, före chippet var han lite väl mager. Pälsen är det ingen skillnad på alls.

Tack! Det låter som våran Titus. Fast han kissar inte inne. Däremot går det inte att gå två meter utan att han ska markera. Sen han kände av löptikar första gången, då var han typ nio månader är han sig inte lik. Han kan inte koncentrera sig. Äter inte och juckar på allt, till och med mot sin bur, mot dotterns ytterkläder, alla filtar och fällar han kan hitta. Dessutom försöker han bestiga alla hundar vi träffar och får han inte det kissar han på dem! Han har svårt att lyssna för att han inte kan koncentrera sig när vi är ute. Drar massor och har massa olater för sig. Uppför sig hemma som om vi har löptikar fast vi bara har kastrerade katter ;) rymmer osv. Han är inte ilsk normalt sett men när han anar löptikar så blir han morrig och aggressiv hemma, men inte mot andra hundar, vad vi märkt. Överväger kastraktion, men vill inte att han får men som inkontinens eller blödningar osv.. Han ska inte gå i avel i alla fall.

Vi kastrerade Sune i januari, ser ingen anledning att hålla honom fertil eftersom han inte kan tillföra aveln något. Han var trött i ett par dagar efter kastreringen, sen var han sitt vanliga pigga glada jag. Det är bara 2 månader sen så det är svårt att säga, han är nog som han var innan men så kastrerade vi inte för att bli av med något beteende heller. Har en kompis vars hanhund blivit mer och mer stressad över löptikar med åldern och nu även fått prostataproblem och det vill jag inte vara med om.

Risker som jag känner till är de som alltid finns vid sövning. Sen kan de få inkontinens (vanligare för tikar) som oftast går att medicinera bort. Lättare att lägga på sig och sämre päls är också något som kan tillkomma.

Tack! #3 :)

Visserligen så kastrerade vi vår Otto eftersom han var kryptokid och inte skall gå i avel (eller få testikelcancer), det hade alltså inte så mycket att göra med beteende. Innan kastrationen var Otto en pigg och glad pudelkille som älskade allt och alla. Kastrationen, som genomfördes i höstas, gick utmärkt, lite deppig på grund av tratten i några dagar men inga komplikationer (tack Varbergs veterinärklinik för proffsig insats!). Idag har vi samma go'a vovve som tidigare, möjligen lite keligare och det räcker med kanske 8-10 strättande på en entimmes promenad = skönt! ;-). Och, tänk vad skönt med ett stressfritt liv när tikarna i grannskapet löper! Vill tillägga att våra kamrater som har en toykille tyckte att vi var hemska - "hur kan ni snöpa hunden på detta vis, det gränsar ju till djurplågeri …". Och hur gick det? Jo, i januari miste även den lille toykillen sina juveler ha, ha … Så, här har vi BARA goda erfarenheter!

Jag är faktist inte så där jätta glad åt kastrering :)

Pälsen förändras, ämnesomsättningen ändras så att hunden blir hungrigare och får minskad förbränning (20-30% av energin hos en hund går åt till att producera könshormoner) så man får se upp med vikten. Blir de tjocka blir det slöa och ännu tjockare och slöare. Inkontinens finns det en del som daras med länge en bekant kastra sin jakthund han läkte i 1 år efter "allt var normalt" då de kollade upp detta hos vetrinär. Om hunden är osäker är risken då att osäkerheten förvärras efteråt och det är inte kul alls.

för o nackdelar tas upp här med  http://www.vmkh.se/553.html

Och där har jag många som dom tar upp som fördel inte ett dugg stämmer iaf inte på de kastrater som vi känner och umgås med, flera lider vid löp trots att de kastrerades tidigt. 3 parar även tikar om tiken visar sig intreserad! Det blir inte valpar man man ska inte låta hundar para dels infektonsrisk sen skador som kan ske när de hänger.

2 av dom revirmarkerar inne hos andra även om de inte har hund

sjukdommarna där ser jag fördelen men resten strycker jag direckt pga mina erfarenheter.

Där har du info och de jag känner är 3 grannhundar, 3 hanhundar vi ofta promenerar/tränar med. De är alla av olika raser, flera av dom (80%) kastrerades tidig det vill säga innan könsmognad 5-7 mån gammla. En av dessa funkar o fattar 0 av löp, han kastrerades när han var 7 mån är liten terrier.

Visst sjunker ämnesomsättningen - MEN, eftersom det är ett känt fenomen så minskar man liite på maten, eller ökar motionen. Svårare än så är det inte! Och, jag tror att det finns ungefär 12-15 kastrerade hundar i vårt närområde, och inte en enda är fet, ilsken, har inkontinensproblem eller övererotiskt. Så, våra sanningar och upplevelser kan nog skilja sig rejält. En viktig sak att känna till är dock att ett beteende som är inlärt försvinner ju inte bara för att man kastrerar … Oavsett om du kastrerad eller ej, så lycka till med lille Titus!

#5, #6, #7 Vill jag tacka för bra synpunkter som skall tas i bekaktande och upp till diskussion här hemma.

#6 Tack för länken, jag ska gå in och läsa direkt. Och en liten fråga… 80% av tre? 🤔😉

Sen missa jag en sak till som jag tycker är en nackdel.

 En kastrarad hanhund luktar inte "hanhund"  det är rätt vanligt att andra hundar då reagerar negtivt på kastraten.

7 Vi har  många fler kastrater i vårat närområde med, men jag tog upp dom vi känner och omgås med. Har flera stora och små katstater som är agrisiva o gör utfall dessa samtalar jag inte alls med. Tvärtom så går så snabbt  vi kan vidare för slippa strul o får våra egna hundar rädda för dessa hundar.

Ok då får man väga för och nackdelar och försöka räkna ut hur stor risken är för att han drabbas av nackdelarna med neutraliseringen i den mån det beror på att han inte luktar hane… Som det är nu försöker han ju själv sätta på allt som rör sig, eller inte rör sig.

Han är i alla fall inte en osäker hund, i sin personlighet. Lite småtjurig emellanåt, och förvirrad när det luktar löptik och han inte får göra som han vill, som han anser att han har rätt till..

Helst vill vi ju att han ska få ha kulorna kvar, men inte på bekostnad av mat, sömn och att då aldrig få vara lös. Vi bor trots allt på landet, med skogen nära. Dessutom är det ganska ofrächt att upptäcka att han försöker para sig med dotterns kläder. Det märks att han är frustrerad liksom. Inte stressad, men ofokuserad och frustrerad.

Forest, låter trist att du har så dåliga erfarenheter!:-( tycker dock att det skulle vara så många bekymmer med kastrerade hundar när liknande problem knappt existerar bland t.ex. varken hästar eller katter … Och dom jag nämnde tidigare så försvinner inte ett vanemässigt/inlärt beteende som T.ex. aggression i samband med hundmöten bara för att hunden är kastrerad. Men kanske är det tur att de hundar som du nämner är kastrerade , för dessa bör ju definitivt inte användas i avel .. Vår Otto har alltid (både före och efter kastrationen) varit vänligt inställd till såväl hundar som till människor, och det gäller vår toybästis också:-)

Många kastrerar när hunden börjat utveckla lite svårare beteenden så ska man döma hur kastrering påverkar får man även räkna in den faktorn. Mina föräldrar var i Kanada och där har dom en annan syn än vi på kastrering och får även skatteavdrag vid kastrering. De var imponerade över hundlivet och upplevde att hundarna levde mer harmoniskt än här.

11 Vill du prata om katter o hästar ?  Det är inte ovanligt att valacker betäcker ston, det är heller inte ovanligt att kastrarade katter parar honor  Så visst förekommer det i dessa djursorter oxå. Du kan läsa även detta på nätet genom googla eller på hästar.ifokus ang hästar och på katter.ifokus tas det upp ang katter.

Vad jag menar är att man ska veta att det är inte "bara" att kastrera och tro det är lösningen flera kastrater som mår skit genom löptider. De matvägrar trajjar o pipplar som okastrarade hanar.  Och jag är verkligen inte själv med märkt detta, inne på hif o blandrashundar tas även detta upp av flera. men google är ett ypperligt hjälpmedel att söka efter mer som har detta problem.

Båda våra är kastrerade och det enda negativa vart Huberts viktuppgång. Men det löste sig med mindre mat och mer motion. Lite osäker mot större hundar, men inte så pass att det är ett problem. Annars är han samma glada hund som innan. 

Elvis gjorde kastreringen underverk på. Han gick upp i vikt som satt sig på precis rätt ställe (äntligen kunde han rulla runt på golvet utan att få ont i ryggen!)
Han Var, väldigt dominant, sur och grinig mot andra hundar och satt på ALLT på 4 ben det behövde inte ens vara en tik i närheten.

Vi testade med p-spruta innan och det blev en kastrering direkt! Han blev underbar. Jo, jag vet att man inte ska kastrera för att få bort dominans och aggressivitet men i det här fallet löste det allt. 

Elvis var 3 vid sin och Hubert var 2

Det känns som det blir lite väl upprört nu helt i onödan? Jag är för kastration men det är ingen universallösning och jag har inga problem med att alla inte håller med.

Tack, och jag vill påpeka att jag är glad över diskussionen, att det Finns olika åsikter. det blir lättare för mig att missa så lite som möjligt innan vi bestämmer oss. Om alla bara sa det positiva skulle det verka lurt, även om Det positiva överväger stort för många och det är också en trygghet.. Man kanske ska kolla upp det där med P-spruta för att se om det blir skillnad, men är å andra sidan inte alls pigg på att tillföra hormoner, till någon :/

Vi tog p-sprutan på Elvis just för att få ett litet hum om hur han skulle bli av en kastration. Det tycker jag är jättebra om man är lite osäker. Sprutan håller bara 6 månader

Båda mina killar är kastrerade. Jag upplever inga problem alls förutom att vissa tikar reagerar aggressivt mot dem. 

Det måste man som hundägare kunna se och se till att ens hundar får vara ifred. Där är största problemet oftast ägarna till tikarna. De vägrar att se att deras tikar går på killarna. Åh nej de är ju så snälla så, och så släpper de fram sina tikar gång på gång istället för att respektera oss och hålla avstånd.

Jag har även haft en sån tik så jag är bekant med problemet från båda hållen.

Min ena hund kastrerades i vuxen ålder och känner av löptikar men han är inte påstridig utan väjer snällt undan om man säger från. Den andra kastrerades innan han kom på det där med tikar och kan lugnt stå  bredvid en löptik utan att reagera alls. Det är så skönt man behöver aldrig jaga efter dem eller oroa sig för att de ska sticka iväg.

Självklart tar man sitt ansvar och kastrerar en hanhund som inte duger i avel eller ska avlas på av andra skäl.

Tänker på hundar i trakten. En blandis med grav patella som lyckades tjuvpara sig med en annan blandis. Valparna såldes på Blocket. EFTER det kastrerades han. 

En hanhund som rymmer oavbrutet och springer efter tikar och rider på allt och alla hela tiden medan husse skrockar förnöjsamt över att hans hund är så viril. Förra hunden var det likadant med i 15 år.

15 Att man har en diskussion behöver ingen bli upprörd för iaf inte från min sida 😎

11. Kul bildbevis på kastrerad hund som parar http://drsophiayin.com/blog/entry/neutered-male-dogs-can-still-have-sex 

 http://hundar.ifokus.se/discussions/4feeb20c88f4723c820026ed-kastrerad-para

http://www.hundfysik.se/sirius/board_entry.php?id=2784

finns drösvis där det är kastrerade hanhundar sen flera år i olika åldrar som parar höglöpande tikar. Honor av olika slag lockar ju till parning, alla kan inte motstå det :)

16 Jag hade någ oxå provat p-spruta först för se hur hunden fixar löptiden, det kan ta ett tag innan den verkar. Sen hade jag jobbat mer med hunden han är i slyngåldern oxå och vissa unghanar blir ju pissenissar, jucknissar pga stressen med :)

#19 Absolut inte men jag tycker det är onödigt med hårda inlägg. Det är i alla fall så jag känner. Hur påläst är du inom kattvärlden?

Det är skillnad på p-spruta och hormonchip, jag kan inte redogöra för dem på rak arm, så fråga veterinär för säkra uppgifter.

20  Är inte påläst så mycket vill jag säga, att jag själv genom mina år alltid  haft katter o ängnat mig åt hjälpande katter. Det är inte ovanligt enligt flera vetrinärer att en hankatt parar flera år efter kastrering.  En vetrinärs utlåtande om detta är bla här http://www.veterinaren.nu/fragelada/besvarad/katt/kastrerad-hankatt-vill-para-sig

Bakant till mig måste omplacera sin kastrat pga han parar honorna i katteriet men du kanske har  tips o ge så kan jag medela henne detta :) Katten ligger henne mycket varmt om hjärtat därmed har hon övervägt omplaceringen länge nu men inte kommtit till skott :)

Sorry helt ot ang katt^^

TS Jag ser oxå att din hund juckar på div saker, ofta är det överslaghandling stress som utlöser detta. I ditt fall verkar ju uppenbart att han blir strassad vid löptider. Det finns en massa bra böcker om hundars beteenden jag är förtjust i  Anders Hallgren - lyckliga lydiga hundar och därför gör hunden så, gillar oxå alfasyndromet o  drivkraft och motivation

#22 Det finns alltid undantag men nej, det är inte vanligt att kastrerade hankatter parar och ja, jag är påläst. Jag tror knappaste din uppfödarvän rekomenderar sina köpare att ha fertila katter som inte används i avel trots att det inte fungerat för just den katten?

Jo precis det är det jag tänker, slyngelåldern brukar ju inte ge sig förrän efter typ 3års ålder eller så va? Hade ju helst kunnat vänta till efter det och se om han "bättrar sig" eller mår bättre av sig själv och med träning. Han är ju "bara" 13 månader än.. Men så kommer den andra aspekten, eftersom jag inte tänkt avla på honom så har jag inte genkollat honom.. Så jag vet inte om och i så fall vad han kan bära på, inget som visat sig men i alla fall. Han är väldigt framåt, på och kaxig inte alltid i positiv mening.. Jag är högst osäker på att det skulle vara idé att avla på den personligheten.. Om man nu skulle bortse från det andra…

#24 Vad menar du med "genkollat"?

Vi har ingen stamtavla på honom så jag vet inte om han är bärare av ögonsjukdomen som pudlar kan få (som jag inte minns namnet på) Eftersom stamtavla saknas så måste jag göra ganska stora och omfattande kontroller på honom om han skulle tas i avel. Vill ju inte sprida dolda sjukdomar. Det skulle vara oansvarigt, tycker jag. Jag vill veta hur det står till liksom :)

Aha, då förstår jag. Det gentestet kostar runt tusenlappen om du vill göra det, vilket kan vara intressant för att se om han kommer att bli blind. Å andra sidan så klarar sig många blinda hundar bra. Den dagen den sorgen. 

Som SKK-medlem får jag inte uppmuntra till blandrasavel (då kan jag bli utesluten), men jag kan svara på frågor om vad man behöver veta vad gäller hälsotester 😉

23 Som jag säger det finns undantag, och det gäller även hundar. Att ha en kastrat betyder inte att den inte märker av löp eller inte kan para tikar, det blir som sagt var inga ungar men iaf de gör det. Jag vet ju 2 av de jag tog upp som skaffar hundvakt vid höglöpet just för att det är stressande för både hane o tik.

26,Hur akterverar ni honom idag?

 Hur har ni tränat passivitetsträning?

Detta är med passivitetsträning är olika vad man får lägga ner jag har fått lägga ner en del på Donna som annars kan leka till som dimper i backen. Medans Enja hade bra grund, men vid löp blir hon fröken juckfia o visst detta hänger Donna gärna med på. Jag får under löptiden lägga ner arbete på trötta ut Enja men på Donna har vi inte behövt träna mer just då.

Att han ev blir blind är jag inte så orolig för, egentligen. Dels för att maken hade en pudel som blev det och hon led inte av det. Lärde sug att kompensera. Blindheten kommer ju inte över en natt om jag förstått det rätt, det sker successivt. Dessutom är jag synskadad själv och vet hur set är att leva med successivt minskad syn. Det går och man lär sig. Jag har varit nere på så lite som 10-15% kvar, men hat lyckats vända det uppåt igen :) så nu är det super! (40-50%) Däremot skulle jag, om allt funkar som jag vill, träna upp honom till servicehund. Dels eftersom jag är synskadad, men även för att jag har diabetes med svårigheter att känna när blodsockret sjunker. Det skulle vara bra om han lärde sig känna det :D Jag har en intelligent hund som behöver känna att han har ett tillräckligt stimulerande arbete/uppgift. Han måste jobba med skallen varje dag, massor. Det har jag förstått är en av pudelns starkaste egenskaper. Smarta, kreativa och tycker om att jobba. Just nu koncentrerar han sig inte på något, och funderingen har väl gått i banorna att han kan få lättare att jobba och koncentrera sig även ute om han inte behöver hävda sig och sitt revir hela tiden, leta tik osv. Är det några specifika tester som är bra att få gjorda? Något att tänka på sas. I detta sammanhanget har jag noll koll..

Nu gäller det ju registrerade pudlar, men såklart samma testet ska göras på oregistrerade/blandraser: På småpudlar är det gentestet för pra-prcd som måste göras enligt SKK för att få registrera valparna. Hundar som fått A (utan anlag) får paras med A och B (anlagsbärare). B får enbart paras med A. B + B ger C vilket innebär att hunden så småningom blir blind. Hund med C får inte gå i avel utan avelsspärras eftersom man inte ska avla på sjuka hundar.

Svenska pudelklubben har som krav för valphänvisning att ögonlysning gjorts på båda föräldrarna tidigast vid 18 månaders ålder och en efter fem års ålder om hunden är så gammal, vill säga. Sen kan det vara bra att göra en patellaundersökning också eftersom patellaluxation tyvärr är ganska vanligt på de små pudlarna. Man får avla på en hund med patella grad 1 men då bara med en som är patella ua. Patella grad 2 och 3 räknas som sjuka hundar och dem får man inte avla på.

Här kan du göra gentestet för pra-prcd: http://www.optigen.com/

Tack :) Nu har jag att tänka på och läsa om.. :) Om man ger P-spruta/chip.. Finns det risk att hunden blir steril/ får andra hormonproblem efteråt? Människor kan ju drabbas av allt möjligt läskigt av hormoner. (Hade en kompis som blev steril vid 17 åra ålder efter P-spruta) och jag själv tål ingen hormonbehandling alls.

Åh, en sak till. Om hunden inte är reggad i skk, och är utan stamtavla räknas han som blandras då, fast båda föräldrarna är renrasiga? Han benämndes som renrasig, men jag har ju inget bevis.

Ja han räknas som blandras även om så båda föräldrarna skulle vara reggade i SKK men inte han. Det är just det där med bevis = stamtavla i SKK/annan FCI-godkänd kennelklubb… 

Angående hormonerna, det är bäst att du frågar en erfaren veterinär om det så du får rätt information. Jag har hört att en del väljer att ge p-spruta en viss period och sen när dess verkan upphört låter hunden para, men jag vet inte hur vanligt det är att p-sprutan/chippet får biverkningar.

#32

Jag får säga vad jag vill om blandrasavel utan att riskera uteslutning någonstans ifrån och jag tycker det är helt galet. 

Är din hund inte reggad är det väl inget att fundera på. 

Blandisar på Blocket är inget jag vill se.

Min pudel är reggad men han håller inte måttet ändå. Kastrerad!

Tack! :)

Här hemma kunde vi inte enas om kastrering så det blev chip.
Det tog inte lång stund efter att chippet gått ur som vi börja märka en markant negativ förändring. Eftersom min sambo var emot så beställde jag tid och ställde ett ultimatum. I dec kastrerades Gusten vår hund och han mår mycket bättre idag och störs inte alls av löptikar. 
Han äter som vanligt och är varken överviktigt, fått konstig päls eller andra bieffekter.

Skönt wintermynta! 🙂

#37 Ja faktiskt i alla fall när han mått så otroligt dålig. 
Förstår att kastrering inte passar/hjälper alla hundar men för oss var det en bra lösning.